Dinosaurietræet, som man troede var uddødt, blomstrer nu i en engelsk have

Wollemi-tallen, som många kallar “dinosaurieträdet”, har fängslat både forskare och naturentusiaster sedan det oväntat hittades levande 1994. Denna urgamla art, som man trodde varit borta i 90 miljoner år, upptäcktes av den australiensiska skogsvaktaren David Noble i Wollemi nationalpark, ungefär 150 km från Sydney. Trädets ovanliga utseende med sina mjuka, spiralformade löv (lite som en naturlig virvelvind) och sin bark som påminner om chokladmousse gör det till en riktig botanisk skatt. Trots att det kan nå upp till 40 meter är dess överlevnad hotad med bara ett hundratal exemplar kvar i det vilda.

Upptäckten och bevarandet av ett levande fossil

När David Noble snubblade över Wollemi-tallen 1994 förändrades våra tankar om hur arter kan överleva genom tiderna. Dessa träd har funnits oförändrade i miljontals år, vilket gör dem till något man kan likna vid levande fossiler (en unik chans att se naturens egen tidsmaskin). För att bevara dessa sällsynta träd hålls platsen där de växer helt hemlig. Under de enormt svåra bränderna i Australien 2020 genomfördes en stor räddningsaktion med helikoptrar och brandmän (ett riktig gäng hjältar) för att skydda träden.

En brittisk framgångssaga

I ett hörn av världen som inte man väntar sig – byn Wichenford i England – har två pensionärer, Pamela och Alistair Thompson, satsat på att hjälpa till att bevara arten. År 2010 planterade de en Wollemi-tall i sin trädgård som en del av ett internationellt bevarandeprogram. Till deras stora glädje har trädet nu börjat ge frukt för första gången, vilket är en betydelsefull händelse utanför dess vanliga hemvist.

Pamela uttrycker sig med glädje: “Det vore helt otroligt, verkligen otroligt, att ha plantor och kunna sprida ett av världens mest sällsynta träd.” Som en del av “National Garden Scheme” kommer deras trädgård att öppnas för allmänheten den 4 maj, vilket ger fler chansen att se detta unika träd.

Från vegetativ kloning till naturlig förökning

Tidigare har Wollemi-tallens överlevnad mest skett via vegetativ kloning och odling i växthus eller botaniska trädgårdar. Nu har frukterna från Thompsons träd öppnat upp möjligheten för att arten reproducerar sig sexuellt även utanför Australien (en spännande ny vändning). Om fröna gror kan det bli ett stort steg mot att bevara arten på lång sikt utan att behöva förlita sig enbart på kloning.

Alistair ser fram emot framtiden: “Vi hoppas verkligen att vi senare i år ska kunna plocka och plantera några frön. Det skulle vara fantastiskt, men vi får se hur det går.”

Den här utvecklingen visar hur lokala insatser kan göra skillnad i den globala kampen för att bevara vårt naturarv (en påminnelse om att alla små steg räknas). Genom att fortsätta stödja sådana initiativ kan vi alla bidra till att bevara världens biologiska rikedom för framtida generationer.