Invasiva asiatiska bålgetingar har fått fäste i Frankrike – här är de områden som löper störst risk

Asiatiska bålgetingen har utvecklats till ett rejält problem i Frankrike, speciellt i Nouvelle-Aquitaine. Arten introducerades år 2004 och har sedan dess spridit sig som ett av de största hoten mot landets rika natur – inte minst för våra bin. Detta lägger både forskare och vanliga medborgare på nervbågen, då balansen i våra ekosystem hänger på en skör tråd.

ekosystemet på glid

Bålgetingarna är riktiga rovdjur, framför allt när det gäller bin. De attackerar bikupor och kan snabbt tömma hela bisamhällen, vilket sänker pollineringen rejält (det här påverkar växtligheten och därmed hela ekosystemet). Det är inte bara biodlare som får dåliga nyheter – även hobbyträdgårdsmästare som är beroende av friska bisamhällen börjar känna av effekterna.

Problemet stannar inte vid biodling; getingarna stör även andra delar av naturen där bin är viktiga pollinatörer. Därför känns det extra angeläget att hitta sätt att begränsa eller minska deras antal.

våra naturhjältar: bondräktaren och kompisfåglarna

Lyckligtvis finns det en rad naturliga motståndare mot bålgetingarna i form av olika fågelarter. Bland dem sticker bondräktaren ut – en flygande jägare som följer bålgetingarna i luften (och mumsar på deras larver). Denna vandrande fågel syns i Frankrike mellan april och september och hjälper till att hålla getingarna i schack.

För att bondräktaren ska trivas är det smart att bevara skogsområden, särskilt öppna skogar och skogskanter, samt att plantera träd som är naturliga för området. Det är även en bra idé att sluta med bekämpningsmedel och istället köra på ekologiska metoder i trädgården. Att sätta upp sittpinnar kan också ge bondräktaren bra utkikspunkter för effektiv jakt.

Andra fåglar som den europeiska biätaren, törnskatan och talgoxen bidrar också i kampen mot de asiatiska bålgetingarna. Den europeiska biätaren fångar getingarna i farten, medan törnskatan hanterar dem med sina taggar för senare förvaring som mat. Talgoxen äter i sin tur getinglarver under vintern från övergivna bon.

satsning på mångfald för en hållbar framtid

Utöver att lita på naturliga fiender kan vi också göra insatser genom att satsa på naturmångfalden. Att plantera lokala växtarter och sätta upp fågelholkar kan skapa bra miljöer för de där viktiga fåglarna. Sådana initiativ är både enkla, kostnadsfria och hållbara sätt att hålla getingarna på avstånd.

Man kan även börja med fällor redan i februari för att sätta dit drottningarna innan de hinner starta nya kolonier. Trots allt erbjuder naturen säkert en rad effektiva och diskreta sätt att hejda dessa invasiva getingar – helt naturligt.

Sammanfattningsvis visar situationen med den asiatiska bålgetingen hur samarbete mellan människa och natur kan bevara våra ekosystems hälsa och funktion. Genom att förstå och stödja de naturliga processerna kan vi skapa robusta system som klarar kommande prövningar.