Våren piggar till: skatan lever upp
När våren gör entré i naturen märks det direkt – även i staden Lorient. När blommor slår ut och löven knoppas, fylls luften av fladdrande insekter (små livliga varelser som sätter fart på allt). Fåglarna, inklusive skatan, är på helspänn och deras sång hörs tydligare än vanligt. Skatan bygger nätt sina bon högt uppe i träden, där den med sina höga, upprepade skrik varnar sina artfränder.
Utseendemässigt är skatan både elegant och praktisk. Den långa stjärten, vars fjädrar utgör nästan hälften av kroppslängden, ger den en stilren look – nästan som om den är iförd en fin smoking. I solljuset kommer också de mörka fjädrarna till liv genom att blänka i regnbågens alla färger som blått, grönt, violett och guld (en riktig färgspelet show).
Familjeband som håller ihop
Som medlem av familjen korpväxter delar skatan sin släkt med kråkor, korpar och nötskrikor. Dessa fåglar parar sig och hänger ihop året ut. De samarbetar både när de letar efter mat och när de bygger sina bon, vilket stärker bandet dem emellan. Boet är en gedigen konstruktion av kvistar blandat med lera och mossa – byggt för att hålla äggen säkra från rovdjur.
Skator går inte på en enskild meny; de äter allt möjligt. Bland kosten finns:
- larver
- insekter
- frön
- frukt
- ägg
- fågelungar
- kadaver (det vill säga, även döda djur vilket hjälper till att hålla naturen ren)
Kulturella historier och missuppfattningar
Skatan bor olika betydelser i olika kulturer. I Kina ses den som ett tecken på glädje och förknippas med kärlek och lyckliga äktenskap. Samtidigt finns det engelska och franska ordspråk som varnar för otur om man ser en ensam skata.
Även om vissa människor tror att skatan är en tjuv eller hotar småfågelpopulationer, visar studier att den inte bidrar till att antalet småfåglar minskar. Istället beundras skatan för sin förmåga att gömma mat och exakt minnas var den lagt den – ett exempel på att den förstår att saker och ting finns kvar även när de inte syns (detta kallas objektpermanens).
Skadedjursstatus och jaktregler
Skator klassificeras som ESOD (Espèces Susceptibles d’Occasionner des Dégâts), vilket innebär att de kan jagas under hela året. Detta har lett till att man använder ganska tuffa fällor för att hålla deras antal nere.
Samtidigt visar forskning att skator har en imponerande förmåga att känna igen mänskliga ansikten. De reagerar på ett bestämt sätt om någon närmar sig deras bo på ett hotfullt sätt – ett tydligt tecken på deras anpassningsförmåga och smarthet (de har nämligen inbyggda överlevnadsinstinkter).
Skatans komplicerade värld visar oss mycket mer än vad man först kan ana. Som både jaktare och den som plockar bort spillror hjälper den till att hålla naturen i balans, medan de kulturella berättelserna ger oss intressanta inblickar i våra egna traditioner. Genom att lära oss mer om denna fängslande fågel kanske vi kan släppa gamla missuppfattningar och uppskatta vad skatan verkligen tillför vår värld.
